Artikeln ”En utopisk plats” i Tidningen Brand, nummer 3, 2024, beskrivs en serie händelser i samband med studentprotester mot Israels agerande i Gaza.
Detta är en analys av dessa händelser, och polisens agerande, med Globala Perspektiv som bottnar i de nationella och internationella lagar som svensk polis opererar under, och förväntas efterleva.
Studentprotester och Solidaritet
Under 16 dagar i maj 2024, organiserade studenter på flera svenska universitet protestläger som en del av en global protest mot Israels agerande i Gaza. Dessa läger, som beskrivs som en form av ”studentintifada,” syftade till att höja medvetenheten om de röda trådar som går mellan den israeliska ockupationen och svenska forskningsmiljöer.
Artikeln berör också polisens agerande under dessa protester, som för många deltagare innebar ett första möte med polisbrutalitet. Det nämns att polisen använde övervakningsteknik och att förhållandena i arresten var ytterst bristfälliga i fråga om hygien. Specifikt nämns en händelse i Lund där polisen stormade Palestinagård och begick brutala övergrepp mot demonstranterna och deras mänskliga rättigheter.
Globala och Lokala Sammanhang
Protesterna ses som en del av en bredare global rörelse som länkar samman arbetet för att stoppa det pågående folkmordet i Gaza med lokala kampformer i Sverige. Artikeln poängterar hur denna solidariska organisering kan öppna upp för en verkligt solidarisk rörelse som kombinerar internationella och nationella frågor.
Artikeln lyfter också fram vikten av att försvara rätten till yttrandefrihet och fredliga protester utan rädsla för repressalier från universiteten eller myndigheterna. Det nämns att universitetets agerande mot propalestinska yttranden och protester har dokumenterats och kritiserats, inklusive fysiska attacker mot palestinska solidaritetsläger och misshandel av demonstranter.
Sammantaget beskrivs en intensiv period av studentprotester och solidaritetsaktioner i Sverige, som del av en global rörelse mot Israels agerande i Gaza. Den belyser polisens agerande under dessa protester, rättsosäkerheten och bristerna i hanteringen av demonstranter samt vikten av att försvara yttrandefriheten och solidariteten i en tid av globala och lokala oroligheter.
Låt oss se hur polisens agerande står sig mot svenska lag och ratificerade konventioner?
Polisens Agerande och Europakonventionen
Rätten till Liv och Säkerhet
Enligt Artikel 2 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, har staten en skyldighet att skydda individers rätt till liv. Polisens användning av våld, särskilt skjutvapen, måste vara nödvändig och proportionerlig. I den beskrivna händelsen måste det undersökas om polisen uppfyllde dessa kriterier. Om våldet var godtyckligt eller oproportionerligt, kan det utgöra en kränkning av denna grundläggande rättighet.
I det aktuella fallet har inte skjutvapen använts men underlaget ger sannerligen skäl till en diskussion om enskilda konstaplar inte kunnat förutse att det våld som utfördes skulle kunnat leda till död.
Skydd mot Tortyr och Grym Behandling
Artikel 3 i Europakonventionen förbjuder tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Polisens agerande måste alltid respektera denna rätt. Om det förekommit fysiskt eller psykiskt våld som kan klassificeras som grymt eller förnedrande, strider detta mot konventionen.
Taget att uppgifterna stämmer, utgör de tveklöst brott mot konventionen.
Behandlingen är nära identisk med den som protestanterna vid Standing Rock utsattes för (2015), då de sattes i burar som inte gick att stå rak eller ligga ner i.
Offren fick sitta på huk medan de besköts med vattenkanon, utomhus, i vinterväder där temperaturen inte gick över +5°C. Sådan behandling måste ses som tortyr och brott mot mänskliga rättigheter oavsett alla andra omständigheter.
Rättssäkerhet och Diskriminering
Polisens agerande måste också vara i linje med principerna om rättssäkerhet och förbud mot diskriminering. Kontroller eller ingripanden som sker utan grundad misstanke om brott eller som är diskriminerande kan strida mot Europakonventionen. Det är viktigt att undersöka om polisen har agerat på ett sätt som respekterar dessa principer.
Polisens Agerande och Svenska MR-lagar
Polisens Befogenheter och Ansvarsutkrävande
Svensk lagstiftning, som regeringsformen och brottsbalken, reglerar polisens befogenheter och kräver att dessa befogenheter används på ett sätt som är förenligt med principerna om nödvändighet och proportionalitet. Om polisen har använt skjutvapen eller genomfört provokationer, måste det finnas tydliga regler och garantier för ansvarsutkrävande vid eventuella överträdelser.
Integritet och Likabehandling
Svensk lagstiftning, som regeringsformen och diskrimineringslagen, skyddar den enskildes integritet och förbjuder diskriminering. Polisens agerande måste respektera dessa principer, och kontroller eller andra åtgärder som strider mot dessa regler kan vara olagliga.
Polisens Agerande och FN-deklarationen om Allmänna Mänskliga Rättigheter
Rätten till Liv och Säkerhet
FN-deklarationen om allmänna mänskliga rättigheter, artikel 3, garanterar rätten till liv, frihet och personlig säkerhet. Denna rätt stärks ytterligare av artikel 6 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), som också skyddar rätten till liv och förbjuder godtyckliga avrättningar. Polisens agerande i händelsen måste ha respekterat dessa rättigheter.
Förbud mot Tortyr och Grym Behandling
Artikel 5 i FN-deklarationen och artikel 7 i ICCPR förbjuder tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Polisens agerande måste alltid vara i linje med dessa förbud.
Rättssäkerhet och Rätt till en Rättvis Rättegång
FN-deklarationen, artikel 10, och ICCPR, artikel 14, garanterar rätten till en rättvis och offentlig rättegång. Polisens agerande måste säkerställa att dessa rättigheter respekteras, och alla åtgärder som vidtas måste vara transparenta och förenliga med rättssäkerhetsprinciperna.
Upptäck mer från Globala Perspektiv
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.