Rasmus Paludan skyldig till hatbrott

Det menar i alla fall den åklagare som väckt åtal mot Rasmus Paludan för hans hatretorik och de handlingar som bland annat framkallade upplopp under påsken 2022.

Känd för sina provokationer mot muslimer, står han nu åtalad för två fall av hets mot folkgrupp samt ett fall av förolämpning.
Idag, den 14 oktober 2024, inleddes rättegången mot den svensk-danske högerextreme populisten Rasmus Paludan i Malmö tingsrätt. 

Rasmus Paludan har under flera år gjort sig känd för sina provocerande manifestationer där han bränner Koranen och uttalar sig nedsättande om muslimer. Hans handlingar kopplas till omfattande protester och i vissa fall upplopp. Särskilt så under påskhelgen 2022. Då utbröt kravaller i flera städer i södra Sverige. Dessa händelser har beskrivits som några av de mest våldsamma i Sverige under senare tid. Faktum som sätter press på samhället och rättsväsendet att agera. 

I rättegången, som påbörjades idag, åtalas Rasmus Paludan för saker han gjorde och sa under sina manifestationer i Malmö 2022. Åklagaren, Adrien Combier-Hogg, har framfört att syftet med lagen om hets mot folkgrupp är att skydda utsatta grupper och förhindra just denna typen av polarisering som per design leder till våld och diskriminering 

Paludan på hemlig ort

Rasmus Paludan själv var inte på plats i rättsalen där förhandlingen hölls. Han deltog via videolänk från en hemlig plats i Sverige, eftersom han påstår att han inte känner sig säker i det här landet. Malmö tingsrätt har sedan tidigare beslutat att han måste komma till Sverige där han ställs inför rätta, och att han därmed inte får vara i Danmark medan rättegången pågår. Så nu medverkar han från en domstolslokal någonstans i Sverige.
Under rättegången ska Rasmus Paludan ha setts sitta med en laptop och ett glas vatten framför sig, i ett vitt rum där han följer förhandlingarna från en skärm 

Åklagaren presenterade flera filmer där Rasmus Paludan uttalar sig om profeten Muhammed och koranen. Bland annat har han kallat Muhammed för en \”våldtäktsman\” och beskrivit koranen som en \”jättedum bajsbok\”. 

Yttrandefrihetens Gränser

Saken som i grund och botten prövas i den pågående rättegången, är var gränsen för yttrandefrihet går. Rasmus Paludan har argumenterat för att hans yttranden faller inom ramen för yttrandefrihet, och att det är viktigt att man ska kunna uttrycka åsikter som andra kan uppleva som stötande. Han har sagt att \”yttrandefrihet handlar om att man får säga saker som andra inte tycker om att höra\”.

Åklagaren, å sin sida, betonade att yttrandefrihet inte är absolut, och att det finns lagar som skyddar mot hat och diskriminering. Det är en balansgång mellan att skydda individers rätt att uttrycka sig och att skydda grupper från hat och förföljelse. Denna debatt är särskilt relevant i vår nutid, där polarisering och hatbrott tilltar.

Det är dock inte en balansgång på särskilt tunn lina. Yttrandefriheten som den är konstituerad och traditionsenligt hålls i Sverige, är att den handlar om individens rätt att yttra sig mot statsmakten, företag och organisationer utan att riskera hot eller förföljelse, och att den först och främst utgör skydd för journalistik och visselblåsare. När det gäller vad enskilda kan säga till och om varandra, så regleras det snarare i brottsbalken än i Grundlagen.
I en rimlig debatt så står de inte emot varandra.
Det är också i brottsbalken som de kriminella handlingar som Rasmus Paludan åtalas för, står beskrivna. 

Positiva reaktioner i både media och bland allmänheten.

Många upplever Paludans handlingar och sammanhang som hot mot den sociala sammanhållningen och att Rasmus Paludan är en uppviglare som uppmanar till, och eldar på det redan befintliga hatet som somliga skandinaver odlar mot muslimer och icke-vita.
Generellt finns påtaglig oro för att en friande dom ska uppfattas som en seger av den rasistiska extremismen som Rasmus Paludan representerar ihop med danska Fremskridtspartiet och med Sverigedemokraterna.

Problemet Paludan speglar ett splittrat samhälle

I åtalet mot Rasmus Paludan ser vi en spegling av de utmaningar som samhället står inför när det gäller spänningen mellan vad som allmänt anses som yttrandefrihet, vad som uppgår till hatbrott och hur den spänningen anstränger hela den sociala sammanhållningen. Oavsett utfallet kommer rättegången att ha långvariga konsekvenser för debatten om yttrandefrihet och hur samhället hanterar extremism, och inte minst konsekvenserna för dem som är utsatta för hot, hat och förföljelse av människor som Rasmus Paludan och hans åsiktssamanhang..

Det är läge för allvarlig reflektion och en bred diskussion om hur vi som samhälle kan bemöta den här sortens hot, och hur vi kan skydda de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Rättegången i Malmö är bara ett kapitel i en pågående berättelse om hur vi definierar och skyddar våra grundläggande rättigheter i ett alltmer polariserat samhälle.